Projektet Grön landsbygdsintegration är snart i mål

I september startade du en förstudie för Grön landsbygdsintegration ­– vad handlade det om?

– Förstudien undersöker om det går att skapa en integrationsmodell med landsbygden som utgångspunkt. Modellen ska sammanfoga grön rehabilitering, utbildning och praktik med hela människan i fokus. Under snart åtta månader har jag både tittat på forskningsläget och på befintliga initiativ runt om i landet. Jag har besökt rehabträdgårdar, mött andra projektägare, tagit del av både positiva effekter och sådant som inte riktigt fungerat tidigare. Jag har undersökt vilka behov som finns för att arbeta i framtiden. Generellt är människor väldigt positiva till våra tankegångar och många vill dela med sig av sina erfarenheter.

– Förutom att titta mig omkring har jag hela tiden varit noga med att förankra och lyssna in vad som är aktuellt och vilken kunskap som finns på hemmaplan. Arbetsförmedlingen har varit en naturlig återkommande samtalspartner – likaså invånare i Tolg, där modellen är tänkt att testas. En projektgrupp med stark förankring i byn har varit ett bra bollplank för hur arbetet ska fortsätta och vad som är genomförbart. Jag har även haft regelbundna dialoger med sockenrådet i Tolg.

– Det konkreta resultatet är researchen omvandlad till det vi kallar Tolgmodellen – en insats på tio veckor för nyanlända som innehåller tre paket: utbildning, praktik och hälsofrämjande aktiviteter. Insatsen är en kombinationsmodell med syftet att testa om det är en väg för snabbare etablering i sitt nya hemland. Vi lägger också stor vikt vid individens kompetens och behov, så en flexibilitet är inbyggd i modellen redo att anpassas för varje deltagargrupp. Huvudinriktningen är gröna näringar och landsbygden är plattformen.

 

Flygbild över Frunas hage. Foto: Flygfoto Tolg.

– I Tolgmodellen finns ett utbildningspaket, ett praktikpaket och ett hälsofrämjande paket. Utbildningspaketet kommer kunna genomföras i Frunas hage där det både finns lokaler lämpliga för klassrum och ytor lämpliga för praktiska moment. Ett exempel på praktiska ytor är Pannkakshusets köksträdgård som Nybrukarna odlat under flera säsonger. Praktikpaketet är lite annorlunda uppbyggd än en traditionell praktik. Den är framtagen i samråd med företagare i byn och innebär att man har färre tillfällen per vecka med praktikanter, men däremot mer än en praktikant per omgång hos sig. Deltagarna har även schemalagd tid i en hälsoträdgård som är det hälsofrämjande paketet i modellen. Aktiviteterna bygger på forskning inom trädgårdsterapi och anpassas utifrån gruppen. Här ska deltagarna ha möjlighet att återhämta sig från det man varit med om i livet. Platsen för detta är den trädgård som Hillebil Andersen byggt upp under 20 års tid.

 

Entré till Hälsoträdgården. Foto: Hillebil Andersen.

Vad har du upplevt som mest positivt? Vad har varit de största utmaningarna?

–  Modellen har tagits emot positivt och väckt gehör hos många. Den största utmaningen blir att kombinera de olika paketen i en och samma modell som ska göra det så bra som möjligt ­– att fånga upp varje människas kompetens, vilja, förmåga och behov. Självklart är det inte lätt, men tänk vad härligt om vi med den här insatsen kan göra skillnad!

Vilka egenskaper har du haft mest nytta av som projektledare?

– Som projektledare har man alltid nytta av att både vara driftig och lyhörd. Driftig för att man i ett projekt ska bidra till en utveckling av något slag och lyhörd för att fånga upp idéer, tankar och människors kompetens.

– I just den här förstudien har också analysbiten varit viktig. Det researcharbetet som gjorts ska omvandlas till något nytt – en kombination av erfarenheter inom flera områden ska fogas samman.

Projektledare Ingela Eriksson i grön sjal och svart jacka framför ett träd.

Ingela Eriksson är projektledare för Grön landsbygdsintegration. Foto: Jonna Eriksson.

Er första redovisning gjordes efter tre månader. Hur går en sådan redovisning till? Vilka råd vill du skicka med till andra?

– Redovisningen är tvådelad. Till största delen innebär det att beskriva vad man gjort hittills och redovisa exempelvis kostnader och relevanta dokument i Jordbruksverkets e-tjänst. När det är klart och inskickat, postar man även sina bilagor och kopior på exempelvis fakturor den traditionella vägen.

– Har man inte redovisat den här typen av projekt tidigare, rekommenderar jag att man tidigt tar kontakt med leaderkontoret. Dialogen med personalen där underlättar arbetet med hur man ska redovisa. Som kreatör av en idé så är det inte alltid så att man känner sig trygg med rapportering till myndigheter, i det här fallet Jordbruksverket. Visst kan det verka krångligt till en början, men jag upplever att när man väl sätter sig ner och går igenom de olika punkterna som ska med i en redovisning, så flyter det på ganska bra. Och leaderkontoret är alltid väldigt måna om att stötta om det behövs.

– Jag rekommenderar att man redovisar ganska ofta, jag gjorde vår första redovisning efter tre månader. Dels så blir det ett naturligt tillfälle att sammanfatta vad som verkligen gjorts och fundera på om man behöver justera projektets inriktning på något sätt. Dels för att redovisningen också är en ansökan om utbetalning. Med den redovisar projektet också de kostnader man haft utifrån sin budget. Eftersom det blir en eftersläpning på utbetalning, så är det bra att redovisa regelbundet för att undvika alltför stort glapp i finansieringen. Självklart beror det på projektets storlek hur ofta en lämplig redovisningstakt blir. Hör med leaderkontoret vad de rekommenderar för just ditt projekt!

Förstudien är ju inte riktigt klar ännu men kan du säga något om resultat/slutsatserna och om vad som händer nu?

– Vi är nu i slutfasen av förstudien, vilket innebär slutredovisning och vidare förankring. Slutredovisningen går till på samma sätt som delredovisningen, det är både en digital del och en inskickning per post.

– Vad gäller Tolgmodellen, alltså resultatet av förstudiens research, så pågår ett intensivt arbete för att förankra modellen så att nästa steg kan tas. Det är avsiktsförklaringar, budget, offertförfrågningar, praktiska saker som ska definieras. Vår grundidé har visat sig kunna fungera på pappret, nu hoppas jag att vi kan få till pilotomgångar för att se om det kan göra skillnad för människor i etableringsprocessen. Självklart ett bitvis utmanande arbete. Men, framförallt är det väldigt inspirerande att få vara med om att det där lilla idéfröet har vuxit till en liten planta nu redo att skolas om för att få möjlighet att rota sig och bli större.